När resultatet räknas utifrån individens förmåga och barn inte jämförs med andra barn – då är tävlingen meningsfull och motivation kan skapas.
När pressen från föräldrar, tränare, kompisar och åskådare blir så stark att barn/unga inte ens ”vågar” försöka göra sitt bästa – då är det inte barnet som misslyckats – det är situationen som inte är trygg. Om du går till dig själv och funderar på vilka tillfällen du med lätthet snabbt svarar: – Ja, jag kan, vill och vågar (motiverad) eller vilka tillfällen då du helt tappar intresse, mod och känner dig okunnig (Amotiverad). Då börjar du öka din förståelse för hur motivation skapas och när motivationen försvinner.
Åskådareffekten – Fear of participation.
Vi behöver skapa en miljö som är trygg att både lyckas och misslyckas i.
Vi kan lätt förstöra någons psykiska styrka (mod och motivation) genom att trycka ner och håna försök genom suckar, stön och himla med ögonen. Det kan, i värsta fall, bli ”en psykologisk kniv i ryggen” som sitter kvar. I en otrygg miljö vågar ingen misslyckas. Det är ledarens uppgift att ge självförtroende samtidigt som kunskapen/kompentensen tränas. I en förening där ledarna hjälper barnen att stötta varandra kommer också framgångarna.
Selektering
När barn väljs ut före varandra skapas även press på de barnen som blir utvalda, för de ser att deras ”biljett till gemenskapen” är kopplad till prestation och resultat. Att barnets plats i gruppen inte är säker. Det i sin tur kan bidra till att inte barn stöttar varandra om de upplevs som konkurrenter istället för medtävlare. (Exempel finns det gott om från senioridrotten där de stöttar varandra trots att de tävlar mot varandra)
- Tävling skapar motivation – resultatet bör inte skapa utslagning från gemenskapen.
- Tävling skapar motivation när fokus ligger på utveckling och lärande.
- Att träna på att tävla är minst lika viktigt som utveckla fysiska och idrottsliga förmågor.
- Psykologiska förberedelser för att hantera tävlingssituationen är inget bara elitaktiva seniorer behöver kunskap om och träning i.
Alla barn har rätt att träna och utvecklas på sina villkor
Alla barn har rätt till stöttande vuxna.
Fler röster om tävlande
Michail Tonkonogi pratar om vi måste träna våra aktiva i att ”våga vinna”. Inom Psysical Literacy pratar de om ”åskådareffekten”. Idrottspsykologi talar om ”yttre motivation och yttre press”
Och nej, detta handlar inte om att sätta för höga krav på våra ideella ledare – det handlar om en syn på barn och barns idrottande.
Vi vet redan vad som skapar omotiverade och ledsna barn – Vi vet också vad som skapar motivation och glädje. Det är den skillnaden som är den viktigaste idrottskunskapen av alla.
Vi vet att största delen av barn i Svensk idrott får känna idrottsglädje och gemenskap – men den delen som slås ut är viktig att fånga upp innan de slås ut och även få tillbaka de som redan lämnat. Det kan inte vänta till 2025 innan vi gör om och gör rätt – för alla barns skull.
Du kan vara en viktig person i barn och ungas liv – se till att det blir på ett positivt sätt.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.