10 mars lanserade Riksidrottsförbundet de nya riktlinjerna
Riktlinjerna innehåller fem huvudriktlinjer och ett antal konkreta insatser för att utveckla verksamheten.
Här vi samlat läsning, lyssning och videos som riktlinjerna bygger på.
Vi presenterar del av forskningen och de forskare som presenterade delar av riktlinjerna när de lanserades på Bosön 30-31 mars 2022
De fem huvudriktlinjerna för barn- och ungdomsidrott är:
- Trygghet: Skapa trygga och välkomnande miljöer
- Delaktighet: Erbjud delaktighet och inflytande
- Glädje: Främja inre drivkraft och långsiktig utveckling
- Allsidighet: Möjliggör allsidigt och lekfullt idrottande
- Hälsa: Bidra till hälsa och välbefinnande över tid
Riktlinje 1 – trygghet och riktlinje 2 – delaktighet fungerar som en slags grundplatta för de andra. Riktlinje 3 – glädje och 4 – allsidighet tar upp olika aspekter av en positiv idrottsupplevelse och framgångsrik idrottsutveckling. Riktlinje 5 – hälsa beskriver, som komplement till övriga riktlinjer, vad som är avgörande för att utövaren ska hålla sig frisk, hel och må bra i sitt idrottande över tid.
Besök Riksidrottsförbundets webbplats för Barn- och ungdomsidrott
Konferensen på Bosön 30-31 mars
Här nedan följer varje riktlinje kopplad till relevant forskning, forskare kopplad till forskningen. Det är en blandning av läsa, lyssna och se som ska bidra till förståelsen för riktlinjerna.
Riktlinje 1: TRYGGHET
Segregationens socialpedagogiska utmaningar för en inkluderande idrott
René är filosofie doktor i etnologi och arbetar som forskare vid Mångkulturellt centrum. Hans forskning fördjupar sig i de effekter som segregation och en rasifiering av staden har på ungdomars identitetsprocesser samt vilka strategier unga utvecklar för att hantera dessa strukturer. Han har också fördjupat sig i frågor om hur organisationer kan förbättra sitt arbete mot diskriminering.
Att förstå sårbara och osunda idrottsmiljöer inom barn- och ungdomsidrotten
Jonas Stier är sociolog och professor i socialt arbete och har forskat om elittennisspelares karriärslut. På uppdrag av Svenska Gymnastikförbundet gjorde han en genomlysning av ledarskapskulturen inom svensk landslagsgymnastik under åren 2012-2013. Rapporten Blod, svett och tårar rönte stor uppmärksamhet och ledde till ett förändringsarbete inom gymnastiken. Stier är också en av författarna i antologin Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott och en av grundarna av Safesport Sweden.
Riktlinje 2: DELAKTIGHET
Vår idrott – eller deras? Unga idrottares perspektiv på delaktighet
Inger Eliasson & Karin Redelius
fou-2022_2-var-idrott-eller-derasInger arbetar som universitetslektor vid Umeå universitet och är docent i pedagogik. Hon har särskilt intresserat sig för den svenska barn- och ungdomsidrotten och bidragit med viktig kunskap genom studier om bland annat; barn, ledare och föräldrar inom idrott, barnkonventionen i idrottsföreningar, att vara föräldratränare och tränarbarn, emotionella övergrepp och avbrottsproblematiken inom barn- och ungdomsidrotten.
Karin är professor i idrottspedagogik vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Hennes forskning behandlar frågor som rör barn- och ungdomsidrottens utformning i relation till barnkonventionens principer, upplevelser av selektionsprocesser samt kommersialisering i barn- och ungdomsidrott.
Idrottsrörelsen som demokratiskola: Interna och externa förväntningar i arbetet med inkludering och segregation
Andreas är ekonomie doktor och disputerade 2020 vid Åbo Akademi på avhandlingen De varumärkeskluvna – Varumärkesarbete och värdegrundsretorik i ideell och offentlig verksamhet. Han har arbetat på Ideell Arena – ett partnerskap där över ett hundra ideella organisationer samverkar för att utveckla det svenska civilsamhället och sedan 2021 ansvarar han för arbetet med forskning och utveckling (FoU) på Riksidrottsförbundet.
& René León Rosales
Riktlinje 3: GLÄDJE
Hållbar motivation för långsiktig utveckling
Magnus är professor i hälsopsykologi vid Göteborgs Universitet och gästprofessor vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) Stockholm. Hans forskning handlar bland annat om fysisk aktivitet och hälsa och motivation och beteendeförändring. Han har skrivit ett antal böcker, t ex om självkänsla och motivation, senast Motivationsrevolutionen som kom hösten 2020. Han medverkar även regelbundet i debatten utanför akademin, t ex via poddar.
“För att det är fantastiskt!”: Om glädje och hur vi främjar den inom idrotten
Sanna är docent vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm där hon undervisar och forskar i idrottspsykologi med fokus på perfektionism, motivation och talangutvecklingsfrågor. Sanna har bland annat intresserat sig för källor till och konsekvenser av perfektionism och hur vi kan använda motivationsteori (specifikt self-determination theory) som en användbar modell för att förklara hur kreativitet kan främjas, perfektionistisk oro stävjas och talangutveckling göras hållbar.
Riktlinje 4: ALLSIDIGHET
Barn och träning – Mycket av lite eller lite av mycket?
Christers forskning handlar om fysisk aktivitet, anti-doping och barnidrott. Relevant för barnidrott är bland annat en omfattande studie om den skeva fördelningen av födelsedatum inom svensk idrott, kopplat till idrottsprestation, samt bidraget i RF:s rapport Idrottens samhällsnytta som han bidrog till 2017. Christer är Umeå universitetets representant för ämnet Idrottsmedicin och precisionsmedicin relaterat till fysisk aktivitet.
Här kan de se en föreläsning från ett annat tillfälle med Christer
Early specialization, what is it and why does it matter? (Tidig specialisering, vad är det och varför spelar den roll?)
Charlotte är för närvarande doktorande vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Hennes forskning är främst inriktad på psykologiska faktorer med koppling till tidig specialisering inom estetisk Idrott som gymnastik och dans. Charlotte är särskilt intresserad av sambandet mellan tidig specialisering och motivation.
Riktlinje 5: HÄLSA
En kropp-självrelation i förändring. Hur barn och ungas kroppsuppfattning samspelar med fysisk aktivitet
Carolina Lunde är docent i psykologi och verksam som forskare vid Göteborgs universitet samt Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Hennes forskning grundar sig i utvecklingspsykologiska perspektiv och metoder, och rör bland annat hur ungas förhållningssätt till kroppen påverkar hur de känner inför fysisk aktivitet, träning och idrottande.
Smärta och hälsa hos idrottande ungdomar
Julia är biträdande universitetslektor i hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad. Hon disputerade 2020 med en avhandling om smärta och dess relation till hälsa, fysisk prestationsförmåga och fysisk mognad hos ungdomar som går på ett idrottshögstadium. Smärta är ett vanligt problem hos barn och ungdomar och smärta i unga år riskerar att följa med upp i vuxen ålder. Julia kommer presentera resultat från avhandlingen samt belysa det biopsykosociala perspektivet av smärta.
Indelning efter ålder och ambition (presenterades inte utifrån riktlinje)
Bio-banding och betydelse av biologisk mognad i ungdomsidrott
Tommy är docent i fysiologi vid Karolinska Institutet och bedriver forskning i träningsfysiologi med fokus på skelettmuskelns anpassning till träning. De senaste åren har Tommy intresserat sig för betydelsen av biologisk mognad inom idrotten. Han samarbetar både med Svenska Fotbollförbundet och Svenska Ishockeyförbundet i projekt som syftar till att kartlägga vilken betydelsevariation i biologisk mognad har för bland annat spelarutveckling, lagindelning och selektering.
Hur identifieras ambition och vilka metoder kommer med den definitionen?
Magnus är filosofie doktor i barn och ungdomsvetenskap och arbetar som universitetslektor på Stockholms universitet. Hans forskning har under flera år belyst och problematiserat frågor om urval och selektering inom barn och ungdomsidrott, ofta med en utgångspunkt i barnens och ungdomarnas egna perspektiv och erfarenheter.
Vi på RF SISU Stockholm kommer att fortsätta arbetet med att sprida kunskapen kring de nya riktlinjerna. Kontakta oss gärna om du är intresserad av det arbetet.