| Att misslyckas är en naturlig del av livet, och viktigt för att en ska lära sig. Hur behöver ledare, och andra vuxna kring våra aktiva, bete sig för att skapa en psykologiskt trygg idrottsmiljö? Hur gör vi när det inte går som det är tänkt för våra aktiva? Träna på att hantera känslorna som uppstår vid ”misslyckanden”. Genom att öva på att hantera misslyckanden kan barnet bygga upp ett större mod och självförtroende. Berätta att vi övar inte bara på idrott utan på att ”prova igen” när det inte gått som vi tänkt oss. Några tips på vägen. Det viktigt att visa förståelse och empati. Berätta för barnet att det är helt normalt att misslyckas ibland och att alla gör det. Berätta att misslyckanden kan vara en läroprocess. Berätta att varje gång de misslyckas lär de sig något som hjälper dem att göra det bättre nästa gång. Dela gärna med dig av ett av dina egna misslyckanden! Fråga vilket stöd de vill ha av dig. Hjälp barnet att utveckla en positiv självbild. Berätta och visa att deras värde som person inte är baserat på deras prestationer eller förmåga att lyckas. Försök att fokusera på deras styrkor och på det som de är bra på. Prata om att även tålamod behöver tränas. Ge barnet en ”lagom svår” uppgift med möjlighet att öva på att hantera misslyckanden på ett positivt sätt. Fråga vilket stöd de vill ha av dig och sina idrottskompisar. Det är också bra att komma ihåg att idrottens struktur många gånger fokuserar på resultatet och jämförelser med andra. När det gäller barn och unga så är vårt fokus att de ska bara jämföra med sin egen förmåga och utveckling – inte tävla mot sin idrottskompisar utan med dem. Vuxna elitidrottare på världsklassnivå klarar av att vara kompisar och ”peppa varandra”. Vill inte du också vara en trygg och peppig förebild du med? Och om du som ledare känner att du ”misslyckats” vem pratar du med? Kontakta oss på RF SISU Stockholm om du behöver fylla på kunskapen. |
