Inför idrottens #Metoo – #timeout fick jag tillfälle att berätta varför jag valt att ställa mig bakom uppropet. Läs gärna och ställ ännu hellre frågor kring uppropet. Citat ur e-DN

Många av de som vittnar om övergrepp inom idrotten utsattes som barn. Helen Alpstig hoppas att #timeout ska göra att barn vet att de har någon att vända sig till.

– Jag tror att det kommer att bidra till en bättre idrott och att vi kan ägna oss åt idrott och inte annat. Att man ska kunna känna sig trygg, säger Helen Alpstig om varför hon ställer sig bakom #timeout.

Som Sakkunnig barn- och ungdomsfrågor och samordnare för värdegrundsfrågor på Stockholmsidrotten hoppas Alpstig att uppropet ska föra med sig att barn och ungdomar kan säga ifrån om de tycker att en tränare beter sig på ett jobbigt sätt.

– En tränare får inte använda sin tränarroll för att få kontakt med barn utanför idrotten, till exempel på Snapchat. Det är inte alla barn som vet det.

Hon tror också att det är svårt för många att veta var gränsen går.

– Jag tror att det är väldigt få som anmäler eftersom de inte vet att det är fel. Det finns ett kunskapsglapp, för ibland är de ju egentligen bara puckade och tror att de är lite roliga. Det är svårt att veta när man ska koppla in polisen.

Alpstig menar att det finns olika relationer mellan tränare och ungdomar men att det finns sätt att förebygga de som är osunda.

– Fler vuxna ska känna till relationerna mellan tränare och ungdom för att barnen ska vara trygga.

Men om ungdomarna ändå känner sig otrygga eller osäkra finns det hjälp att få.

– Jag vill att de ska känna att de kan höra av sig till exempel till mig om de är osäkra på en tränares beteende, säger hon.

Läs hela artikeln i DN publicerad 2017-11-22

Hur ser det ut hos er? Har du utsatt någon? Har du blivit utsatt? Det är en bra tid att reflektera över hur vi skapar ”trygga idrottsmiljöer” där alla kan utvecklas till sin fulla potential och få drömmar att gå i uppfyllelse.

Läs även tidigare inlägg på bloggen om #Metoo

Du kan öka din kunskap på denna sida – Inkluderande Idrott

Du har förmodligen många frågor kring ditt ledarskap och vissa frågor behöver du inte ens kunna, men du behöver veta vem som kan. Läs vad Malin Andersson, Avdelningschef SF-utveckling hos Riksidrottsförbundet skriver:

Som vuxen inom idrotten har Du ett stort förtroende, ofta gett av barnet själv. Förtroendet för att du är en ärligt schysst person som på alla sätt fattar dina beslut utifrån barnets bästa. Förtroendet kan också innebära att du ibland kan få signaler om att något inte står rätt till i barnets liv, utanför idrotten. Och förtroende för att du agerar om något misstänks vara på tok i föreningens verksamhet. Att du helt enkelt agerar om du känner oro för ett barn och det är inte självklart att veta hur du ska hantera det.

Osäkerheten får inte hindra oss från att göra rätt. Därför har Riksidrottsförbundet i sitt samarbete med Bris startat en särskild telefonlinje dit idrottsledare har möjlighet att ringa för att söka stöd och få råd.
Massor av barn finns i idrotten. Idrotten som arena ska vara fri från övergrepp och stödja arbetet om ett helt Sverige fritt från övergrepp. Där gör vi nu ett större jobb för att agera starkare. Telefonlinjen är en insats bland flera.

Läs mer om samarbetet här:

Du är också alltid välkommen att ringa 08-6274011. Där svarar jag som sakkunnig på dina frågor och funderingar.

Att stoppa skitsnacket kan leda till att få stopp på våldet. Våldspyramiden är en grov förenkling av hur våld och sexuellt våld skapas i vårt samhälle. Tänk så här, genom att stoppa mönster som finns i den nedre delen av pyramiden så får vi färre grövre brott. Därför är LockerRoom ett fantastiskt initiativ. Bara genom att se filmen kan du börja förändra.

Du kan även läsa mer på Svenska fotbollsförbundets sida om LockerRoom Talk

Bilden ovan är också ett sätt att förstå hur våldet startar och i värsta fall blir ännu grövre. Tänk vilken skillnad det kan bli om vi stoppar våldet redan i unga år?!

Många bäckar små bildar en stor å.

Utdrag ur belastningsregistret.
Tror du på fullt allvar att du kan ”se” vem som begår övergrepp? Det är snarare tvärtom, de flesta reagerar med förvåning och ”men han (ja det är oftare han) som är så trevlig.
Det handlar mycket om att bygga upp en relation och/eller maktposition för att kunna begå övergrepp.

Det viktigt att komma ihåg att en registerkontroll aldrig är någon garanti för att barn inte kommer att kunna bli utsatta för övergrepp eller annan kränkande behandling av vuxna i idrotten. Registerkontrollen är endast en del av den lämplighetsprövning som skall förhindra att olämpliga personer får förtroendeuppdrag. Det är därför viktigt att en noggrann och omsorgsfull rekryteringsprocess i övrigt utförs.
Hur vanligt är det att en förening hör av sig till den föreningen tränarna kommer ifrån och ber om ”referenser”?

Initiativet Idrottsbrevet med bl.a. Patrik Sjöberg som ambassadör håller med om att utdrag ur belastningsregister inte är hela lösningen. Men han tycker att föreningarna som avstår från att begära det är naiva.
– Pedofiler jobbar inte på ålderdomshem – de jobbar med barn. Vi hittar dem inom idrotten, scouterna, i körer – där det finns barn där finns det pedofiler.

#metoo och BRIS-idolkort
Den massiva rörelsen som #metoo har startat handlar mycket om att synliggöra och sätta ett kunskapsperspektiv på sexuella övergrepp och trakasserier. Fler av de som utsatts har sagt att de inte förstod att det var fel. Andra kan ha berättat om skuld och skam. Vilket betyder att vuxna har ett stort ansvar att ”öppna upp för att barn ska kunna berätta” Läs mer om ”Stopp min kropp”

BRIS har ett samarbete med idrotten och den 8 november kommer idrotten få ett ”eget” telefonnummer för ledare att ringa till, använd det. BRIS idolkort är ytterligare insatser som görs för att sätta ord på hur viktigt det är att vi pratar med våra barn och unga om hur de mår.

Anvisningarna för barn- och ungdomsidrott
I anvisningarna finns intentionen Trygg miljö:
– Det ska finnas minst två närvarande vuxna per lag/grupp vid varje tränings- och tävlingstillfälle. Det är ett sätt att säkerställa att en ”förövare” inte blir ensam med ett barn.
Ge  även barn och unga en chans att berätta genom att göra denna anonyma skattning med Wilda och Valter

När du som idrottsledare har misstankar eller känner oro får du mer än gärna kontakta mig på Stockholmsidrotten. Jag finns för att stötta ledare och föreningar.
Misstänker du att ett barn far illa rekommenderas du göra en orosanmälan till socialtjänsten. Du behöver inte veta säkert att något är fel, det räcker att misstänker eller känner oro. Du anmäler din oro, inte att du med säkerhet vet att barnet farit illa.

Socialjouren, dygnet runt för akuta ärenden: 08-508 400 00.
Bris stödlinje för barn: 116 111.
Bris vuxentelefon: 0771-50 50 50.
Polisen: 11414. Akuta ärenden: 112.

Det är inte bara en åtgärd som skyddar barn utan flera. Se till att du har så många olika ”skydd” som möjligt i din förening.

Om du funderar på om barn och unga behöver lägga ner 10 000 timmars träning för att bli experter så rekommenderar jag att du läser eller lyssnar på K Anders Eriksson och sanningen bakom konsten att bli bättre på allt. Risken finns att vi har en tränarkår som tror sig få fram experter, utan att själva vara det.

– Det är egentligen ingen som tycker om att misslyckas. Men om du redan kan göra någonting, varför fortsätta träna på det? Och det är där läraren har en så viktig roll – att peka på områden som du inte behärskar just nu, något som du själv kan arbeta med och utvärdera. Du ska konstant försöka göra det du inte redan kan. K Anders Ericsson DN 2017-04-07

Att sakna grundläggande utbildning om barn- och ungdomars utveckling och vara tränare/ledare för dem kan jämföras med en läkare som endast har kunskap om halsfluss. Hen kan omöjligt ställa andra diagnoser – eller ordinera rätt behandling.
Vi behöver en ny syn på träning och tävling. 

Vet du symptom på hjärnskakning? Vet du hur du ska agera?
Här kan du läsa mer om Riktlinjer för återgång till fysisk aktivitet . Hjärnskakning är en hjärnskada som måste tas på allvar.
Dessa riktlinjer bör följas tillsammans med läkare eller annan hjärnskadekunnig sjukvårdspersonal. 

Yngre hjärnor är mer känsliga än vuxna
Använd 12 minuter till att lyssna på Liselotte Olsson, chef för elitidrottsstöd på Riksidrottsförbundet, Yelverton Tegner, professor i hälsovetenskap med inriktning idrottsmedicin vid Luleå Tekniska Universitet och Martina Schriwer, f.d. landslagsåkare i puckelpist – de ger goda råd och fyller på med kunskap.