Första gången jag hörde Jean Cotê på Centrum för idrottsforskningskonferens förstod jag att det inte alls var första gången jag ”hörde” Jean. Jean’s forskning finns inom flera olika områden, på flera nivåer Det gör honom till den expert han är inom idrottsutveckling.

Du som anmält dig till vår konferens 16 mars kommer få ta del av forskning och konkreta tips på hur du som ledare kan förbättra ditt ledarskap. Är du nyfiken kan du redan så läsa om Ledarskapsstilen som får barn och ungdomar att växa

Du kan även lyssna på en podd med Jean som en förberedelse sig inför hans presentation 16 mars.

Förhoppningsvis leder hans föreläsning till faktiska förändringar i beteenden som kan få barn och unga att växa. Vi frågade därför Jean om ett medskick för deltagarna att ta med sig hem och då sa han: Vad gör du varje dag för att förbättra din relation med dina aktiva?

För du vill väl ändå att de ska känna att du och dina aktiva är ett team? Hoppas vi ses den 16 mars, jag kommer definitivt vara där.

Om du inte har anmält dig än? Gör det här

”Hur känns det? ”Är du nöjd med din instats? Vad vill du förbättra? Hur många gånger hör vi inte den frågan till vuxna idrottare av sportjournalister? Hur ofta ställer vi de frågorna till barn som idrottar?

Inte tillräckligt ofta vill jag påstå. Det pågår en nödvändig och livlig diskussion i media om Barnkonventionen och att den blir lag 2020
Att en 9-åring på en ”middag med laget” får reda på att detta är hans sista gemensamma aktivitet med laget, behöver en inte vara expert på barnrättsfrågor för att säga att det inte få gå till så.
Med empati och kunskap om barns utveckling så skulle den historian inte behövt hända. ”Glädjen får aldrig komma i kläm för att tränare har ett behov av att mäta, ta tid, göra tabeller, kora vinnare, sätta betyg. Vi behöver inte ideligen ta upp morötterna för att se hur långt de vuxit innan de är mogna” 
Citatet är hämtat ur Ledarskapande – Om människor som spelar fotboll
Kunskapen finns men vad hjälper det, när attityden att barn är små idrottare – inte barn som håller på med idrott, fortfarande får förekomma.

Ett sätt att i vardagen sätta Barnkonventionen i praktik kan bl.a. ske genom be dina idrottare svara på, det här är jag bra på, det här vill jag förbättra och på träningen vill jag göra mer av detta. Genom att be om svaren så har du, sett barnet, skapat delaktighet och fokus på utveckling, det behöver inte vara svårare än så.

Vi på Stockholmsidrotten får ibland frågor kring hur tränare ska tänka kring sitt ledarskap med barn med en NPF-diagnos Nu finns det filmer som ledare  kan fylla på med kunskap från. Viktigt att förstå att idrotten kan vara det enda stället där de med en NPF-diagnos hämtar energi på, så fyll på din kunskap med dessa instruktionsfilmer och läs mer på Attensions hemsida 

Utbildningsfilm 1 – Rutiner och Struktur

Tips och råd 

Utbildningsfilm 2 – Motivation Feedback och Känsloärlighet

Tips och råd:

Utbildningsfilm 3 – Relationer och bemötande

Tips och råd:

Idolkort och poddar

Att sprida kunskap genom idolkort – en remake på idolkortssamlande och kombinera det med poddar med idolerna.
Ett kompletterande alternativ till traditionella utbildningar och lärgrupper tillsammans med SISU idrottsutbildarna.

Poddarna

Här hittar du resten av poddarna med idolerna #minandraidrott

#minandraidrott

En ny syn på träning och tävling är en av fem utvecklingsresor som ingår i Strategi 2025.  I #minandraidrott får vi berättelser om hur viktigt det är med kunskap för att hålla sig kvar i idrott hela livet och för en del  vägen till stjärnstatus.
Läs mer om:

Idrottarna

Frågor och svar

Forskningen bakom

Följ med på resan mot framtiden idrott!

Idrotten har valt att inte prata så mycket om talanger.
Hur har ni tänkt kring att bokens titel är just Skapa talang? – Vi ville utmana och skapa debatt för att svensk idrott ska utvecklas. För att få till utveckling är två av nycklarna att utmana och ifrågasätta, säger Peter. – Tidigare pratade man om talang som något man hade eller inte. Vi vill lägga till att det är något man kan skapa. När vi tittar på forskningen visar den att den går att skapa om man gör det långsiktigt. Det handlar om fokus och vad du sätter dina glasögon på. Det handlar om att träna stenhårt och träna rätt.
-” Vad är ditt mantra? Letar du talanger eller skapar du dem?” – frågar Kristian.

10 förslag till att skapa talang

1. Growth mindset. Inställning till lärande är viktigare än lärandet i sig. Den som ser misslyckanden som utvecklande och problem som härliga utmaningar kommer livet igenom att kunna lära sig hur mycket som helst.
2. Pyramiden. Barn ska träna mycket. 20–25 timmar i veckan är en bra tumregel för tioåringar. Men det räcker med fem timmar organiserad träning i veckan, resten bör vara olika former av lek och spontanidrott.
3. Feedforward. Alla vill ha beröm för sina insatser. Den bästa feedbacken är dock den som pekar framåt mot nästa uppgift. ”Gör mer så här”, ”prova så här nästa gång” är utlåtanden som ger god effekt för att utvecklas framåt. Måla gärna upp dessa målbilder tillsammans med utövarna.
4. Deliberate play. Att sätta leken i första hand och väva in idrottsspecifika moment i roliga lekar är mer effektivt för barn än att nöta in specifika detaljer. Skolgårdsfotboll, streetbasket och annan spontanidrott och rörelser är utmärkta utgångspunkter. När du kommit till en viss nivå kan experten hjälpa dig för vidare utveckling.
5. Inre motivation. Att få brinna för det vi gör och styras av lust är bland det bästa vi kan uppleva. Eliminera allt vad piskor och morötter heter och låt barnens inre driv få blomstra. Ditt eget också, för den delen.
6. Först atlet. För att bli en riktigt vass specialist krävs en stabil och bred grund. I UNT:s artikelserie har vi läst om flera personer som lyckats tack vare sin allmänna idrottsbas – liksom exempel på talanger som vissnat till följd av allt för tidig specialisering. Dessutom ger tidig specialisering en ökad risk för idrottsskador samt tidig drop-out från idrotten.
7. Time on task. Den aktiva tiden av en träning borde och kan vara så hög som 95 procent, men är många gånger inte ens hälften. Den passiva tiden – kötid, stillasittande instruktioner och så vidare – ska minimeras. Dessutom se till att arenan runt idrottaren stimulerar till mer rörelse både innan, under och efter träningen.
8. Grit. Träna på att kämpa genom att ge barnen svåra, uthållighetskrävande och ibland till och med tråkiga övningar. Livet, och idrottandet, är inte alltid en dans på rosor och det gäller att träna tidigt på att tackla motgångar. Då menar vi inte att barnen och ungdomarna ska träna på att stå i kö utan fokus böra istället vara på att ta i, få bidra, testa sina krafter och få känna att du verkligen kan klara saker som är tuffa utmaningar.
9. Må bra, bli bra. Vi är glada att Riksidrottsförbundets ”Strategi 2025” går helt i linje med samtida forskning där välmående och livslång aktivitet kommer främst. Vi tror också på att de som vill ska få möjlighet att satsa på sin idrott. Börja dock i rätt ända. Prioritera för det första att må bra, därefter att bli en atlet och sen skapa möjlighet att bygga elitträning för dem som vill.
10. Nya segrar. Erbjud tävlingar på nya sätt. Mot sig själva och mot andra. Lägg in små utmaningar att klara av här och var. Låt var och en satsa mot sina egna drömmål så att de kan överträffa sig själva.
    Hämtat från artikeln i UNT

Peter Svensson Elittränare, opinionsbildare, sakkunnig inom träningslära och tränarskap, specialiserad på att maximera utveckling och träningsplanering för att prestera under stress, författare till böckerna Skapa talang (2016), Skapa talang 2.0 (2018) och Maxa din träning (2018).

Kristian Persson Sportchef Ullevi TK, Elittränare, opinionsbildare, sakkunnig inom träningslära och tränarskap, föreläsare, coach, författare till böckerna Skapa talang, Skapa talang 2.0 och Maxa din träning.

Besök hemsidan Skapatalanger.se

https://www.sisuidrottsbocker.se/produkt/skapa-talang-2-0-2a-sortering/

8 oktober firar vi alla barn på internationella barndagen!
Då passar det ju bra att fördjupa kunskapen om Barnkonventions betydelse i idrotten och barns rättigheter.

1. Barnrättsperspektivet – Det första perspektivet är ett så kallat barnrättsperspektiv. Med detta begrepp markeras att barn har rättigheter och att beslut som rör barn ska utgå från barnkonventionen.

Vi leker med tanken om vi  skulle ge barn, vuxnas rättigheter; Att bara ha ett heltidsarbete, rätt till fritid, rätt till semester och rätt till 11 timmars sammanhängande vila. Och applicerar det på vissa verksamheter för barn i idrotten. Det är deras arbete att gå till skolan, om de tränar/matchas 20 tim/v så är det ytterligare ett deltidsjobb. Rätt till fritid, vad händer med barns fritid när fritidsintresset blir som ett jobb? Rätt till semester! När har ”satsande idrottsbarn” semester? Rätt till 11 timmars sammanhängande vila! Du kommer hem från träningen vid 21-tiden och ska vara på skolan igen kl. 8:00 – var tog tiden för vila, återhämtning och fritid vägen?

2. Det andra perspektivet är ett barnperspektiv. Denna formulering syftar på situationer där vi vuxna tänker oss in i barns situation, funderar hur våra beslut påverkar barn och vad som egentligen blir bäst för dem.

Här kommer Idrotten Vill, Riktlinjer för barn- och ungdomsidrott och tävlingssystem in som ett exempel. Vi vuxna har beslutat vad som är generellt sett bra verksamhet för barn. Vi har tänkt som att barn är en homogen grupp och alla barn är lika. En mycket god intention om den följs upp genom det 3:e perspektivet.

3. Det tredje perspektivet är ett barns perspektiv. Här markeras att barn är unika & självständiga individer m egna synsätt & uppfattningar. För att få ett barns perspektiv i en fråga krävs att vi vänder oss till barnen, lyssnar på dem & hör hur de ser på beslut &verksamheter.

Det är nu vi närmar oss kärnan av att förstå att varje barn är unikt. Du som ledare har mycket att vinna på att hitta varje barns drivkraft/motivation att hålla på med idrott. Att hitta varje barn där just det befinner sig. Att det KAN – VILL – VÅGAR.

Betyder detta att vi inte kan hålla på med idrott för barn?

Nej! Och åter nej! Idrott är den bästa fritiden som vi kan ge barn. De behöver vara fysiskt aktiva, nu mer än någonsin. Det är en av barns rättigheter att ha fritid och lek.  Att träna 20 timmar i veckan är inte farligt. Du kan hjula din väg till matsalen, stå på händer och leka med bollen hur mycket som helst – det är bara naturligt och bra för barn. MEN! Om vi låser in barnen i en idrott, för att vuxna har fått upp ”ögonen” för någon ”talang” då är vi väldigt snett ute. Att vuxna använder barn för sina syften att nå medaljer och vinster – då är risken överhängande att vi stjäl barns rätt till sin barndom och barndomen går inte i repris!

Idrotten följer FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konvention om barns rättigheter (Barn konventionen) och FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktions nedsättning. Ur Idrotten Vill

Läs mer i UNICEF handbok för idrottsledare